Att renovera en gammal Skånegård

När jag läser reportage om gamla hus sliter jag ofta mitt hår. Man får veta allt om hur intet ont anande gamla möbler dränkts i vit färg och därefter attackerats med en färgskrapa och ingenting om hur huset är konstruerat. Så jag tänker bjuda på motsatsen.

All ära för renoveringen av Annes Hus ska gå till Micke och Camilla som ägde gården före oss, vi har bara lagt sista handen vid deras verk. De gjorde renoveringen med mycket varsam hand och valde traditionella eller ekologiska material där det gick, mycket är återvunnet från huset själv.

Annes Hus är troligen flyttat i samband med skiftena på 1800-talet till en plats där det sedan länge legat hus.

Grunden

Huset är byggt på syllstenar som syllen står på. Ursprungligen var grunden en så kallad skånsk grund, det vill säga en oluftad grund fylld med sand. I denna låg bjälklaget och ovanpå detta ett trägolv. En skånsk grund fungerar så att fukt ifrån marken kan vandra upp genom sanden, passera trägolvet och sedan luftas bort. Har man en sådan grund ska man inte lägga plastmattor eller linoleummattor som håller kvar fukten i grunden, då får man mögel.

I samband med renoveringen grävdes grunden ur, ett fruktansvärt tungt jobb som bland annat innebar att gräva upp markfasta stenar. Vi fick behålla fotografierna, de säger allt om det slitet.

Grunden är idag en betongplatta med vattenburen värme, isolerad med 25 cm cellplast under betongen. Jag gissar att det ligger geotextilduk och makadam längs ned. Livslängden på cellplast kan diskuteras liksom hur länge värmeslingorna kommer att hålla tätt. Vi har inga problem med fukt i golvet med den här lösningen just nu och det är ingen 200-årslösning.

Observera att om man har en betongplatta som grund får den inte komma i kontakt med syllen. Betong är mycket bra på att leda fukt…

Planlösning

Huset har i stora drag behållit sin planlösning, med undantag av köket som tidigare var delat på snedden. Där Anna Göranssons bakugn stack ut på ena sidan är det idag ett skafferi. En kammare i ena ändan av bottenvåningen har fått bli badrum.

Vi har till glädje för katterna valt en öppen planlösning när vi inrett vinden, tidigare fanns det två kammare en i varje ända av huset.

Väggar

Väggarna är i huvudsak korsvirke fyllda med lerbruk. Det förefaller som om ek har använts i korsvirket, i alla fall är dörrposterna av ek. Träets kvalité är trots sin ålder  helt otroligt gott.

Micke och Camilla valda att mura upp nya väggar av Lecablock innanför korsvirket. Mellanrummet mellan de nya innerväggarna och korsvirket är fyllt med lecakulor. I den här konstruktionen kan fukt vandra utåt och man får en mycket god isolering av innerväggen. Murare jag pratat med säger att det är en utmärkt lösning.

En byggnadsvårdspurist rynkar så klart på pannan, väggarna är mycket tjockare och man får djupare fönstersmygar än i en traditionell Skånegård. Vi trivs med den goda isoleringen och att det finns plats för blomkrukor i fönstren.

Ytterväggarna är klädda med lockpanel och lockläkt, målade med röd slamfärg, se nedan.

Golv och bjälklag

såpaskurat golvPå bottenvåningen har vi klinker i köket och i badrummet och trägolv i stora rummet och sovrummet. På ovanvåningen har vi ett furugolv från Veckebo såg.

Klinker är ett otraditionellt material i köket, det har fördelen att fungera väl tillsammans med golvvärmen i betongplattan. Det här är en av de få detaljer där vi hade valt annorlunda, eventuellt lagt återvunnet golvtegel.

Trägolven skurar vi med linoljesåpa, beskrivet i inlägget ”Underbar doft av golv skurat med linoljesåpa”.

Takbjälkarna är synliga på nedre våningen. I golvbjälklaget till vinden valde vi ett ekologiskt ljuddämpande granulat (Thermofloc-produkt). Det fungerar hyggligt även om man tydligt hör ljudet av en galopperande kattflock på ovanvåningen.

Tak och skorstenar

Ursprungligen var taket täckt med vass som senare byttes ut mot tegel. Man ser det på skorstenarna som är kvar i sitt ursprungliga skick och som inte riktigt passar ihop med takteglet. Vi är väldigt tacksamma mot Micke och Camilla som lät skorstenarna behålla sitt originalutseende, det är en del av hus som ofta är utsatta för klåfingrighet.

Hur snedtaket är uppbyggt och isolerat finns beskrivet i inlägget ”Isolera snedtak ekologiskt”.

Dörrar och fönster

Dörren in till hallen är en kopia av den dörr som satt där i början av 1900-talet. Micke och Camilla utgick från ett gammalt foto de hade. Vid köket har det funnits en mindre farstubro, kanske från 30-talet och framåt. Vi har ännu inte gjort en köksdörr och planerar att följa i Mickes och Camillas spår med den andra dörren och försöka göra något som liknar köksdörren från början av 1900-talet.

Fönstren är beskrivna i ett annat inlägg ”Vårda fönster”. De är en av de finaste detaljerna på huset.

Uppvärmning

Fördelen med golvvärme är att man slipper fuktproblem i betongplattan och inte behöver ha radiatorer under fönstren. Nackdelen med att inte ha radiatorer under fönstren är att man får kallras från fönstren.

Vi kommer att ha nytillverkade radiatorer av gammaldags typ (Lenhovda radiatorer) på vinden.

Golvvärmen kompletteras dels med elradiatorer när det är riktigt kallt (-10 och nedåt), dels med att elda i vår Huskvarna-spis i köket. Spisen står i Anna Göranssons gamla ugn där hon bakade spettkakor. Det är ingen bränslesnål lösning och den används mest för lite höst- och vintermys.

Vi har också en sättugn, en sluten järnspis som står i stora rummet. Den eldas från en lucka i väggen till köket. Den är rejält gammal, från någon gång i början av 1800-talet. Vi blev varnade för att den ryker in, vilken den också gör eftersom det är en 1,5 cm springa i en av fogarna. Vi funderar fortfarande på hur vi ska göra, om vi till exempel ska mura upp med tegel inuti ugnen för att få tätt.

Färger och kulörer

Ytterpanelen är målad med röd slamfärg. Vi har inte koll på om den ljusare faluröda har använts i trakten och är tills vidare nöjda med en kulör vi har. Förr i världen tillverkades slamfärg vid Andrarums alunbruk, förmodligen var det den som användes i våra trakter.

Fönstren är målade med linoljefärg, guldockra och Övedsgrön (kulörer från Ottossons). Insidan på fönstren och snickerierna är målade i en specialblandad grå kulör som matchar väggarna och takbjälkarna. När vi ska ha nya burkar kostar det svindlande priser hos Ottossons för att få en ny. Vårt tips: Håll dig till standardkulörer.

Färgen på väggarna på bottenvåningen är det enda jag är osäker på, det kan vara en silikatfärg eller en ekologisk färg. Kulören är en ljusgrå färg. Traditionellt hade man valt en sandkalkfärg. Det har vi använt till de putsade ytorna på vindsgavlarna och den lerklinade väggen i hallen utanför badrummet.

Takbjälkarna är målade i en traditionell oxblodsröd kulör. Vi har valt att måla hanbanden på vinden i samma kulör för att hålla ihop ovan- och nedervåning.

Golvkarmarna har behållit sin kimröksblåa färg. Dörrposterna till köksdörren som fortfarande är omålade har också haft denna färg. Det kommer att bli en viss brottningsmatch med samvetet om de ska bli kimröksblå eller få den oxblodsröda färgen som dörrposterna till skafferiet har.

Taket på bottenvåningen är målat med dels limfärg, dels med ekologisk färg i köket och troligen linoljefärg i badrumstaket.

Råsponten på vinden har vi målat med vit ekologisk färg som liknar en limfärg, dock något mer täckande.

Skorstenarna och spiskarmar är putsade och kalkade med vit kalkfärg.

Sovrummet är en historia för sig. Väggarna där är målade i en antroposofisk färgskala, närmast liknar den blåbär i mjölk. Kulören är så otraditionell den kan bli och rummet är märkligt nog mycket vilsamt och behagligt att vistas i. Vi vill byta kulör och har inte bestämt oss för till vad.

Sammanfattningsvis kan man säga att färgerna är i huvudsak traditionella kompletterat med ett ekologiskt alternativ. Kulörerna är en blandning från klockrent traditionella till ganska abrupta stilbrott.

El

Alla elledningar är dragna inne i väggarna. I början av 1900-talet la man elledningar utanpå väggar. Idag finns det inte den där gamla sortens kuloledningar att få tag på, det hade inte blivit snyggt att dra synliga elledningar. Uttagen på bottenvåningen är moderna vita uttag. På vinden har vi valt Eljo Renova-serien, inte exakta kopior av gamla uttag och definitivt i tangentens riktning.

Bad, kök, VA

När Annes Hus flyttades hit hade inga hus på landet toalett och badrum inomhus och väldigt få lägenheter i städerna detta. Den som sätter in ett badrum i en gammal gård har egentligen friheten att anknyta till vilken tidsperiod som helst. Jag tycker att det finns två extremer som man kan undvika, dels de ultramodernistiska badrummen, dels de romantiserande med franska bordellkranar, badkar med lejonfötter o.dyl. som ändå aldrig har funnits i en Skånegård.

Vi är glada att vi har en ganska enkel standardinredning, det enda problemet är att vi behöver en bättre ventilation.

Det är samma med VA-installationen i köket, vi har en standarddiskbänk som inte försöker vara en pastisch på något som aldrig funnits. Vitvarorna är vanliga standardmaskiner. Den som har böjelser för retropastischer har mycket att välja på och det är inte säkert att man får ett mer autentiskt kök om man väljer dessa produkter. Köksluckor och lådor är av traditionell typ med klassiska handtag.

Sammanfattning

När jag beskriver huset i ett blogginlägg går det snabbt (nåja) att beskriva huset. Men husets nuvarande utseende är ett resultat av nästan 6 års arbete som Micke och Camilla la ned, många diskussioner och ett otroligt slit. Jag och Anna har själva ställts inför en mängd vägval när vi skulle inreda vinden och har inte tagit slutgiltig ställning till en mängd andra detaljer. Det är ofta svårt att veta hur man ska göra.

Vi vill inte bo i ett museum, vi vill ha modern bekvämlighet och vi vill inte ha ett hus vars själ är våldtagen och dödad. Där vi kan väljer vi traditionella material, metoder och design. Ett sådant exempel är när vi bytte hanbanden mot gamla från 1870-talet som vi köpte på Folkes Bygg.

Om vi inte tycker de traditionella metoderna eller materialen fungerar väljer vi ekologiska lösningar. Vi valde bort limfärg i vindstaket till förmån för en ekologisk färg.

Med de val vi gör bemödar vi oss om att någon som kommer efter oss ska kunna backa bandet ett steg, till exempel riva ned väggen med pärlspont i hallen och hitta de gamla lerklineväggarna igen.

Bor man i ett gammalt hus är man bara en i raden av flera vårdnadshavare. Man bör visa respekt både för dem som var före och för dem som ska komma efter.

About these ads

Om Jens

Matlagningsintresserad hemmansägare.
Det här inlägget postades i Byggnadsvård och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Att renovera en gammal Skånegård

  1. Märit skriver:

    Tack för redogörelsen!
    Delar helt er inställning till renovering av gamla hus! Det är på det sättet vi också har sett på valen, i renoveringen av vår skånegård.

    Vill bara säga att beträffande ”illaren” har jag lärt mig, att så kallas hela det lilla rummet i bottnen av skorstenen.
    Det du beskriver är en sättugn, som är den slutna järnlådan för uppvärmning av rummet intill, ”stuan”.
    Det var i illaren all eldning skedde i huset och det var in till illaren som all rök leddes tillbaka, för att gå upp i den stora skorstenen.
    Eldningen i illaren skedde för matlagning på öppen eld över trefoten på anbänken, upphettning av bakugn, uppvärmning av vattenkaret på utsidan om illaren och eldning i sättugnen inne i stuan, på andra sidan om skorstensväggen.

    Har en bild från vår illare här i min blogg.

    http://skanegard.blogspot.com/2012_02_01_archive.html

    Ha det gott och njut av att våren är här!
    Märit

  2. Henrik skriver:

    Fantastiskt fint!

  3. Olivia skriver:

    Har ni hittat någon bra lösning till sättugnen/illaren? Vi har precis köpt hus som också har illaren kvar och funderar på hur vi bäst ska göra. Använder ni sättugnen till uppvärmning? Hur bra håller den värme och vad har ni gjort med den öppna skorstenen. Vi funderar på att bygga ett innertak och leda ut röken genom rör. Tacksam för råd och tips!

    • Jens skriver:

      Hej Olivia!

      Det har visat sig att vår sättugn inte är tät och ryker in, därför använder vi den inte. Vi har fått lära oss av Märit i Mariehem att illaren är hela eldplatsen. Kolla deras webbplats Mariehem i Skåne för att se bilder på hur man kan renovera en sättugn.

      Micke och Camilla som renoverade huset satte in skorstensrör både från köksspisen och från sättugnen. Sotarna brukar rekommendera denna lösning som är mer brandsäker men som har nackdelen att bruket i skorstenen längst upp kan frysa och spricka pga av den inte får den värme som den fick ursprungligen. Det finns en del praktiska tips i boken Uppvärmning i gamla hus från Gysinge Byggnadsvård.

      Sättugnen användes tidigare för uppvärmning. Lennart som arrenderade av Anna Göransson mellan 1958 och 1964 har berättat för oss att han eldade konstant hela vintrarna. En gång ramlade en av sidorna ut och gjorde ett brännmärke i golvet, så även då var det problem med att hålla ihop den.

      Min senaste idé om sättugnen är att ta ned den och mura upp ett skal med eldfast tegel inuti den. Idén är att slippa elda konstant och få värmen att vara längre. Vi har diskuterat idén med Magnus som brukar göra lite knepigare murningsarbeten hos oss. Han har föreslagit att vi först ska besöka Ingvar i grannbyn som har en massa sättugnar och har renoverat ännu fler och be om goda råd.

      Alternativet är att försöka hitta ett bättre och för mig just nu okänt tätningsmedel till ugnen.

      Det är där vi står just nu. Jag skulle hemskt gärna vilja använda sättungen för att få ned uppvärmningskostnaderna. Min andra idé är att hitta en täljsten i lagom storlek och lägga i köksugnen för att buffra värme när vi eldar i den. Köksspisen är bra för snabb uppvärmning men den svalnar väldigt fort igen.

      Vad gäller isolering så är grundprincipen vindtäta väggar och vindtätt runt fönster och dörrar samt ett isolerat snedtak.

      MVH/Jens

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s