Att röja en äng

Ängen PoängenNär vi köpte Annes Hus hade vi inte ens drömt om att få flera hektar mark på köpet. En stor del av dessa ser ut som taget från en målning av Gerhard Nordström. Det vill säga, vi för en ojämn kamp mot sly och ogräs. Bit för bit återskapar vi dock ängsmarkerna genom att ta bort sly och slå ängarna med lie.

Är det ask-sly måste man gräva bort det, ett mycket hårt höstjobb som man eventuellt kopplar in sin partner i Jord & Fräs på. Alar ringbarkar man och sedan får man vänta ut dem ett eller två år innan de dör. Därefter kan man ta dem med röj- eller motorsåg. Bok och björk kan sågas ned direkt. Vårt nuvarande projekt är att röja runt stora boken som enligt vår uppfattning är ett av Skånes vackraste träd.

Nässlor rycker man upp med rötterna, man får hjälpa till med ett ogräsjärn och lirka upp dem. Nässlor är ett flerårsprojekt. Använd inte röjsågen, man måste få bort rötterna.

Det påstås att man inte kan vinna mot kirskål, men det kan man visst. Attackera med röjsåg (trimmer) om och om igen tills den ger upp. Använd gräsklippare om det är en jämn yta utan stenar. Så småningom börjar gräset ta över och då är det dags att börja på att skapa en äng.

Vill man ha en vacker äng är det lien som gäller. Den ska vara mycket vass, ha med brynjärnet och vässa ofta. Skär med svepande rörelser så att lien svänger runt höften. Man ska inte använda lien till att hugga. Det är lättast att slå med lie en riktigt varm och torr dag i juli eller augusti när växterna har gått i frö. Fuktigt gräs är väldigt svårt att slå med lie.

Använd inte röjsåg på en äng, den slår sönder fröerna, det blir väldigt stor skillnad mellan var man har slagit med lie och var man har gått med röjsåg. Använd inte gräsklippare om du vill ha en äng, den slår också sönder fröerna. Gräsklippare och trimmer är fantastiska verktyg för den som vill ha en gräsmatta.

Låt det avskurna gräset och örterna ligga och fröa av sig ett par dagar. Räfsa sedan upp höet och gör till exempel kompost av det. Räfsningen hjälper till att skaka ned fröerna i jorden.

Det är viktigt att inte låta höet ligga kvar och bli till gödning. En äng ska vara mager, det är A och O. På våren, typiskt i april – maj gör man likaledes, man räfsar bort alla gamla löv och kvistar som blivit kvar efter hösten och vintern för att ängen ska bli så näringsfattig som möjligt så att örter kan trivas. Det kallas att faga ängen.

Vi slår prästkragarna på vår innergård, Camillas äng i trädgården (döpt efter en av de förra ägarna), min blivande kryddträdgård samt trekammarängen söder om huset. Stora ängen och Ängen Poängen är lite för stora, där får maskinstationen komma med sin gräsklippare och fixa frisyren.

Summa summarum. Gamla hederliga metoder som lie och räfsa är det som gäller om du vill ha en vacker äng. Liemannen är den som återskapar livet, inte den som tar det ifrån oss.

Annonser

Om Jens

Matlagningsintresserad hemmansägare.
Det här inlägget postades i Livet på landet, Trädgård och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s