Polkagrisrosen

Förra helgen klippte jag bort de sista vissna blommorna på mina Rosa mundi-plantor. Jag har fem stycken som planterats tillsammans och bildar ett rejält buskage. När de blommar som bäst blir man faktiskt ganska imponerad. En torr och varm sommar som denna håller blommorna sej fina länge, men regniga somrar ser de snabbt ganska sjaskiga ut. Trots det vill jag inte vara utan denna sort. Eftersom blomfärgen inte alls passar till falurött har den fått en plats en bra bit från huset. Buskarna får växa ganska fritt och har rölleka, fingerborgsblomma och  kroll-lilja som närmaste grannar.

Annonser

Om Anna

Stickar, samlar på garn, tittar på fåglar, läser och lyssnar på musik (mest Bob Dylan och gamla blues-farbröder). Min garnsamling är enorm (jag överdriver inte, jag har verkligen mer garn än det ryms i en normalstor garnbutik). Kan baka bröd och kakor men inte laga mat. Tycker om alla sorters växter, men ogillar trädgårdsarbete. Vegetarian sedan mer än 30 år. Humanist på villovägar, jobbar numera i IT-branschen.
Det här inlägget postades i Livet på landet, Rosor, Trädgård. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s