Att älska en plats

När jag kom tillbaka till Annes Hus strax före fem idag förgyllde höstsolen träden runt våra ängar och vår paddock. Tage och Tekla kom utrusande rusiga av återseendets glädje.

Med kameran som sällskap begav vi oss bakom huset och njöt av eftermiddagssolen över vår paddock. Moses gjorde oss sällskap och ingen jagade någon annan.

Hur mycket kan man älska en plats? Jag förmodar att svaret är något mindre än man älskar sina djur och sin fru, det vill säga väldigt mycket.

Detta inlägg publicerades i Djur, Hundar, Katter, Livet på landet och märktes , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s