Carl Honoré: Slow – Lev livet långsamt

stjärnastjärnastjärnastjärna

Man ska inte bara vara snäll mot andra, man ska vara snäll mot sig själv också. I dagens samhälle är den yttersta lyxen att dra ned på tempot, snällare än så går inte att vara mot sig själv.

Carl Honoré levde livet i racerfart, upptäckte sedan Slow-rörelsen, förändrade sitt liv och skrev den här boken om alla möjliga varianter på Slow.

Slow startade med Slow Food-rörelsen i Italien som startade som en motreaktion mot fast food när amerikanska hamburger-restauranger invaderade Italien.

Egentligen handlar inte Slow om att göra saker så långsamt som möjligt utan om att göra saker så att man uppnår rätt kvalité.

Ett av de Slow-begrepp som Carl Honoré tar upp i sin bok är Tempo Giusto, en musikalisk term som innebär att man spelar något i sitt rätta tempo. Viss musik, såväl som vissa typer av matlagning, kräver flinka fingrar och ett högt tempo och leder till hög kvalité i upplevelsen.

Vår tid som är så besatt av allting ska gå så förtvivlat fort uppnår sällan den goda kvalitén vilket få verkar bry sig om. En före detta kollega till mig berättade att han brukade behålla sina soffor i sex månader, sedan sålde han dem på Blocket och köpte en ny. Han brydde sig inte om kvalité. Såg den någorlunda bra ut i några månader var det ok. Självklart skulle han aldrig gå och välja ut en hantverksmässigt tillverkad produkt som var gjord för att hålla resten av hans livstid.

Slow-rörelsen syftar till motsatsen.

Anledning till att jag kom att tänka på denna bok idag var att jag lagade våra egna tomater med olivolja, salt, peppar och rörsocker i 120 grader i ugnen i nästan 4 timmar. De var värda att vänta på. När de var klara sa Anna; De här är ju en måltid i sig själv. Det här är essensen av slow food, närodlat, ekologiskt, tillagat i tempo giusto.

En av de slow-rörelser som jag tycker är mest intressant och som Carl Honoré tar upp är Slow Citta, städer som kollektivt försöker dra ned på tempot och dra upp livskvalitén. Det kan handla om att göra stadskärnor bilfria så att man promenerar till den lilla kvartersrestaurangen där man självklart äter en vällagad lunch i lugn och ro.

Carl Honorés bok är en av flera inspirationskällor för mig för att ta steget till att leva ett liv i lugnare tempo. Jag måste därför utdela en allvarlig varning för att läsa den. Du kan gripas av en oemotståndlig lust att sluta stressa ihjäl dig på jobbet och gå hem och lägga fem timmar på att laga en traditionell italiensk middag istället.

Jag rekommenderar den varmt till alla som någon gång har funderat på om det kan finnas ett alternativ till att stressa sig halvt ihjäl utan att egentligen få så mycket livskvalité i retur.

Annonser

Om Jens

Matlagningsintresserad hemmansägare.
Det här inlägget postades i Livet på landet. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s