Rasmus af Råtterdamm

Tottafaren sitter i gräset

Anna tycker att jag borde arbeta lite på att göra mina beskrivningar av Tottafaren lite mer positiva. Tottafaren är som bekant för bloggens läsare en strykarkatt som besöker oss då och då sommartid och som nu under vintern flyttat in i pannrummet där han smörjer kråset med Mjau.

Eftersom han gör olika försök att flytta in i huset och tränga sig in i Magasinet till Moses, Isa och Viggo, har vi insett att han behöver flytta härifrån innan det blir varmare och dörrarna kommer att stå öppna för jämnan.

Verklighetens Tottafar är ett mycket luggslitet djur med tovig päls, sönderrivna öron, förfärliga toalettvanor (skiter i stallet, äter sin egen avföring), ett skrällande jamande som skär i öronen och massor av osmarta beteenden (gå framför ens fötter eller springa rätt fram till hundarna). Svårsålt objekt via de katträddningssajter som finns.

Till Tottafarens försvar ska jag säga att han har börjat uträtta sina behov utomhus nu när temperaturen har gått upp, hans toviga päls börjar se lite bättre ut, han har slutat bita i mig (efter en del svåra samtal), han anstränger sig för att vara trevlig och han hjälper mig att mata rådjuren. Han vill väl även om han luktar illa. Häromdagen när han hade sönderriven nos så var det nog trots allt efter att ha slagits med Gangster-katten som också stryker här och inte med Isa som jag först trodde. Likväl…

Man får ta mäklarna som föredöme. När vi letade hus på Österlen ringde jag på ett som i annonsen utmålades som ett smärre paradis. Det visade sig att ett träd hade växt sig in i ena gavelväggen. Ett annat hus stank av mögel. Ett tredje var helt oisolerat med en förförisk doft av linoljefärg som nyligen smetats på köksluckorna.

Ok, tugg, tugg på pennan, kli, kli i hårbotten, suck, stön, pust.

Nu vet jag! Ett gulligt namn till att börja med. Han får heta Rasmus, som Rasmus på luffen, det borde attrahera gruppen barnfamiljer. För att utvidga målgruppen med de lättimponerade lägger vi till ett Af. Till slut försöker vi fånga in även de intellektuella och lägger till Råtterdamm.

Voila! Rasmus Af Råtterdamm.

Rasmus är en liten svart katt-fabror med vit nos som flyttat in i vårt pannrum. Han har varit på luffen länge och söker nu ett kärleksfullt hem. Rasmus är social och stryker sig ofta och gärna emot ens ben medan hans bedjande ögon tittar upp på en. Är du personen som ska få ta emot Rasmus obegränsade kärlek och göra hans sista år i livet till den fridfulla tillvaro som han så länge saknat?

Är något öga torrt i bloggosfären?

Verklighetens Erasmus av Rotterdam skrev en bok till Dårskapens lov, samt blev osams med Luther som kallade honom huggorm, lögnare och djävulens verktyg. Tills vidare kallas Tottafaren bara för detta och inget annat här lokalt.
Annonser

Om Jens

Matlagningsintresserad hemmansägare.
Det här inlägget postades i Djur, Katter och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Rasmus af Råtterdamm

  1. Men Jens, om du inte vill ha in Tottafaren i huset, är det väl bara att du ställer dig och sjunger i dörröppningen. Det verkar ju ha en avskräckande effekt på de andra katterna. 😀 Men kanske Tottafaren är tondöv också?
    /Anna

  2. Jens skriver:

    Ett paket är på väg ned till Portugal adresserat till ”de där svenskarna som bygger ett hus på en kulle”. Det skrällande ljudet inifrån är ett jam på den gamla blueslåten Black Cat Blues.

    🙂 Jens

  3. Dear Senhor!
    Härmed meddelas att svenskarna på kullen har avflyttat till okänd adress.
    Yours
    José Correios

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s