Den stora kattjakten

Vi fick häromveckan frågan hur vi kan blogga nästan varje dag. Svaret är; Skaffa djur, det händer alltid något.

Just när vi skulle sätta oss och äta kvällsmat kom Anna på att Isa fortfarande var ute. Muffin hade kommit in frivilligt, Moses hade kallats fram och släntrat in, men ingen Isa syntes till.

Trots en 3-4 utflykter, lyckades Anna inte hitta henne. Nu är det iofs inte ovanligt att Isa går sina egna vägar, men det är fortfarande lite för kallt på nätterna för att ha henne springande utomhus.

Strax efter tio bestämde sig Anna för att göra ett sista försök. Isa återfanns på andra sidan gärdsgården i Rolfs skog. Vägrade dock att följa med in. Anna kom in och rapporterade att vi är ägare till ett stycke illmarigt och förslaget djur av arten katt, som om det vore en nyhet.

Jag gick ut, hittade inte henne. Hämtade Tage och Tekla för ett lyckligt lördagsrus i trädgården under glada skall. Hade fortfarande pannlampan igång och sökte av terrängen, då blinkade det till av ett par ögon i katthöjd uppe i Rolfs skog. Det var Isa. Gick bort till henne, tyvärr kom Tage rusande, inte en av Isas favoritkillar så hon smet ut i skogen. Suck. In med hundarna och gjorde ett nytt försök.

Isa promenerade lugnt fram och tillbaka på gärdgården. Stannade precis så länge att jag inte kunde ta henne. Jag släckte pannlampan och smög fram dit jag senast såg henne. Kände försiktigt på andra sidan fårstängslet och aah där var det något ludet.

En katt fick följa med in i huset buren med ett fast grepp om magen så att hon inte kunde klösa.

Väl inne var det inte så dumt med matskålen och favoritmadrassen med linisolering bredvid elementet.

Annonser

Om Jens

Matlagningsintresserad hemmansägare.
Det här inlägget postades i Katter, Livet på landet och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Den stora kattjakten

  1. Bästa Jens, visserligen hör det till god ton att gå utomhus när man röker. Men att du behöver gå ut för att få dig ett ”lördagsrus” verkar väl strängt. 😀

  2. Jens skriver:

    Sanningen är ännu värre. Jag följer med hundarna ut även för söndags-, måndags-, tisdags-, onsdags-, torsdags- och fredagsrus.

  3. Jag var mest rädd för att du skulle fått tag på fel katt i mörkret och hastigheten. Tänk om du upptäckt att du kommit in med Tottafaren. Hua!!
    /Anna

  4. Jens skriver:

    Det tar man inte fel på. Först har vi det skrällande jamandet. Sedan har vi invasionen av hyresgästerna i hans päls som skulle börjat klättra uppför armen. Sedan har vi lukten av begynnande förruttnelse.

    Han var faktiskt och hälsade på över dagen igår, men kvällstid är han någon annanstans just nu. Är i många slagsmål, förlorar samtliga, men inte hoppet om att få föra sina gener vidare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s