Viggo på grönbete

Efter två riktigt långa och tunga inlägg från Jens kan det vara på sin plats med något kort och lättviktigt. Ja, nu passar ju varken det ena eller det andra adjektivet egentligen in på Viggo. Maine Coon-katter är som regel tunga och långa, och Viggos arvsanlag är påtagliga. Han har vid nio månaders ålder redan passerat femkilos-gränsen och avståndet från nos till svanstipp är stort. Själva svansen är snart bredare än vad Viggo är, och den verkar fortsätta växa för varje dag. Det är lätt att förstå att det uppstått myter om Maine Coon-katternas släktskap med tvättbjörnar.

Numera är Viggo fri att gå ut och in som han vill under dygnets ljusa timmar, och det går bra. Han tycker om att vara utomhus, men tvekar inte att gå in och lägga sig i vår säng om solen går i moln. Om tillfälle ges fångar han en mus eller två och han tar sig gärna en tupplur i ormbunksdjungeln. Förhållandet mellan katterna och hundarna är mycket harmoniskt numera.

Om Anna

Stickar, samlar på garn, tittar på fåglar, läser och lyssnar på musik (mest Bob Dylan och gamla blues-farbröder). Min garnsamling är enorm (jag överdriver inte, jag har verkligen mer garn än det ryms i en normalstor garnbutik). Kan baka bröd och kakor men inte laga mat. Tycker om alla sorters växter, men ogillar trädgårdsarbete. Vegetarian sedan mer än 30 år. Humanist på villovägar, jobbar numera i IT-branschen.
Detta inlägg publicerades i Djur, Hundar, Katter, Livet på landet och märktes . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s