Livets cirklar

I somras satt jag och bläddrade igenom förra årets blogginlägg. Till min egen förlägenhet upptäckte jag att jag skrivit om nästan samma ämnen förra året som detta året. En varm sommardag 2010 hade jag tydligen gjort iste och där dök historien om den galne främlingslegionären upp som ett brev på posten, precis som han gjorde i inlägget om iste 2011. Och så där fortsatte det. Alla händelser verkade gå i repris detta år, ibland till och med samma år.

Igår lagade jag en variant på en Cacciatore, sedan upptäckte jag att jag redan hade lagt ut ett sådant recept. Gårdagens variant skiljde sig visserligen något, men i princip var det samma rätt.

18 september förra året var jag bedrövad över att Moses plågade en mus. 19 september detta året var jag bedrövad över att Moses och Viggo plågade en harpalt. Så originell är jag. Inlägget från förra året ”Om att känna medkänsla” innehåller dock ett resonemang om vad som skiljer oss från djuren och varför vi mår bättre av att visa medkänsla. Jag tycker att det gäller även detta år.

Alla katter hölls inne natten mellan den 19:e och 20:e september. På morgonen var harpalten borta, i bästa fall hämtad av sin mamma, i sämsta fall av räven.

På ett sätt är det lite rogivande att livet går i cirklar, det blir speciellt tydligt när man bor på landet. Och även om det gör det svårare att vara originell när man bloggar, så kan man i alla fall försöka att vara rimligt snäll.

Annonser

Om Jens

Matlagningsintresserad hemmansägare.
Det här inlägget postades i Livet på landet. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s