Ännu mer om isolering av snedtak

Ett av de mest frekventa sökbegreppen på vår blogg är ”isolering av snedtak” och ”isolering av snedtak utan luftspalt”. Det senare är en styggelse och omgivet av en mängd missuppfattningar.

För en beskrivning av hur vi har isolerat snedtaket på Annes Hus, se inlägget ”Isolera snedtak ekologiskt”. Det fungerar, se bilden ovan. Snön ligger vit på taket.

För en grundkurs i ämnet värme och fukt som vandrar i ett hus rekommenderar jag varmt Carl-Eric Hagentofts ”Vandrande fukt, strålande värme”. Kortfattat kan man säga att fukt vandrar uppåt och i viss mån utåt. Får man in fukt i väggar eller snedtak och den inte kan vandra ut och fläkta bort riskerar man att få mögel och svamp.

Vad kan man göra för att förhindra mögel och svamp i yttertak?

Det en bra grundidé att inte släppa in fukt i isolering. Om man har råspont ovanpå takstolarna täckt med underlagspapp, plåt eller platta eternitplattor stoppar dessa material fuktens möjlighet att vandra ut och upp. Det är därför man behöver en luftspalt innanför råspont vare sig man isolerar med mineralull eller med ekologiska material.

På en vind ska man ha tillräckligt med ventilation för att vädra bort fukt. Den behöver inte nödvändigtvis vara mekanisk, men den ska finnas. Fukt ska helst inte släppas in i väggarna, vad det än är för isoleringsmaterial man har där. Det finns en del falska profeter i ekoisolerings-svängen som gärna svänger sig med ordet hygroskopisk och diffusionsöppen som om det är en patentlösning för att slippa mögel. Innan man köper de resonemangen ska man fundera lite på hur ens konstruktion ser ut och var fukt tar vägen som börjar vandra uppåt. Vandrar fukt obehindrat igenom isoleringen och sedan stoppas av ett lager underlagspapp ovanpå råspont i en konstruktion utan luftspalt, då har man bett om problem.

Det är därför jag har gått med i föreningen Luftspaltens vänner. Fukt som har kommit in i isolering måste kunna vädras bort. Har man inte luftspalt kommer den vandrande fukten att stoppas av yttertaket som vanligtvis är tätt mot väta. Kan inte regnvatten tränga in utifrån, då kan inte fukten från huset tränga ut genom det där skiktet, capice? Då får man mögel där. Väldigt dåligt och då är det bättre med luftspalt, eller hur?

Om man har ett flackare tak eller inte tänker inreda vinden är ett populärt alternativ att blåsa in en eller annan form av lösull på vindsbjälklaget (vindens golv). I ett äldre hus kanske det förut låg kutter- eller sågspån mellan vindsbjälkarna. I så fall lägger man t.ex. vindpapp som ångbroms mot nedervåningen och blåser in lösull.

Då ska man tänka på samma sak som ovan. På nedervåningen måste man på ett eller annat sätt kunna ventilera ut fukten så att den inte vandrar upp i isoleringen på kallvinden.. Och så ska man tänka på att om man isolerar vindsbjälklaget kommer det att bli kallare och fuktigare ovanför isoleringen och då, gissa vad, ska man kunna ventilera ut fukten t.ex. med ventiler i gavlarna. För annars. Får man mögel.

Summa summarum. Fukt ska ventileras bort, antingen i en luftspalt i snedtak eller genom ventilering om man har isolerat direkt på vindsbjälklaget.

Tillägg

Signaturen Daniel skriver i kommentarsfälten nedan om en duk som man man lägger direkt på takstolarna och sedan spikar korsläkt ovanpå. Man har fortfarande en luftspalt men man behöver inte ett skikt med råspont. T.ex. Icopal har flera produkter, dels sådana som inte släpper igenom fukt, dels sådana som gör det och därmed passar ihop med ekologiska isoleringsmaterial.

Använder man den som inte släpper igenom fukt monteras duken hängande mellan takstolarna med hjälp av ett beslag som trycker ned takduken. Då skapas en luftspalt mellan isolering och den hängande duken.

Använder man den som släpper igenom fukt så får man som Icopal skriver i sin produktbeskrivning se till att det finns möjlighet att vädra bort fukt som tränger igenom.

Sensmoral: Luftspalt är finfina grejer.

Om Jens

Matlagningsintresserad hemmansägare.
Det här inlägget postades i Byggnadsvård. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Ännu mer om isolering av snedtak

  1. Ditt inlägg gör mig oroad. Vintern är redan här men vi har ingen snö på taket. Har vi isolerat fel. Kan du råda mig. Ängsliga hälsningar från oss.
    /Jan

  2. Jens skriver:

    Du ska vända dig till något av de där företagen i Kiruna som flyttar hus med grund och allt. Be att dom kommer ned till Portugal och hämtar hem huset till Kiruna. Var inte orolig, du ska se att även du kan få snö på taket.

  3. Daniel skriver:

    Hmmm en fråga är det verkligen helt korrekt med luftspalt? Beror inte det på hur taket är byggt från början?
    Vi har ett nybyggt hus som vi inte kommer att ha luftspalt på, då vi har ett skikt ytterst som är lufttätt men ånggenomsläppligt. Det ska hålla lägre fukt halt än ett med luftspalt!
    Har kolla och enligt SP så är denna lösning att föredra då den håller lägre fukthalt. (se länk)
    http://www.fuktsakerhet.se/sv/fakta/Documents/2_00_49.pdf

  4. Jens skriver:

    Hej Daniel!

    Vad är det för material som ni har på taket som är lufttätt och ånggenomsläppligt? Jag förmodar att det är vattentätt.

    På gamla hus som är det jag skriver om brukar man ha råspont med takpapp, eternit eller plåt på. Inget av detta släpper ut något vatten och inte in heller om det är rätt gjort.

    Jag har skumläst artikeln om luftspalt. Det är iofs rätt att kondens kan uppstå om man har kall luft i luftspalten och yttertaket är varmare. Man behöver ett material in mot isoleringen som inte släpper in vatten. Hos oss är det fritt blås hela vägen runt och de skånska sydvästvindarna fixar att blåsa fritt från fukt.

    Några av exemplen i artikeln är lite märkliga, t.ex. att jämföra ett tak med isolering direkt ut mot luftspalten utan ett vattenavvisande tätskikt. Bygger man så, då får man så klart problem. Problemet beror inte på luftspalten utan på att isoleringen ligger oskyddad mot väder och vind.

    I exempel 5 har man ett slags luftspalt, bara annorlunda konstruerad. Jag förstår inte helt hur de lyckas fästa läkten som takpannorna ska ligga på i det vattenavvisande materialet. Vad som händer är att fukt kan tränga ut genom materialet och ventileras bort, på samma sätt som i vår konstruktion där fukt kan komma ut genom Ventiwellen och vädras bort i luftspalten. I exempel 5 får man en luftspalt under takpannorna.

    I byggnadsvårdssammanhang ser man ofta rekommendationer om att isolera med lösull av cellulosa utan luftspalt, speciellt i ryggåstak. Hur fukt ska kunna ta sig ut genom råspont och underlagspapp är ett mysterium för mig.

    Om man kan ska fukt i inomhusluft i första hand ventileras bort. Jag lutar mig bergfast på Carl-Eric Hagentofts bok.

    Jag är och förblir en trogen medlem i föreningen Luftspaltens vänner.

    • Daniel skriver:

      Vi har helt enkelt en takduk bara sen är läkten spikad ovanpå det direkt på takstolarna På takstolarna så sitter dessutom nån typ av 45×45 frigolit reglar. Kan försöka kasta upp bild nånstans. Men som sagt vi har bara en takduk den ska vara ånggenomsläpplig. Hus tillverkaren har inte haft luftspalt på sina hus senaste 10åren sa dom. Huset stod helt öppet med bara spikad läkt och takduk i 1 vecka innan pannorna kom på och inte en vattendroppe eller fukt trängde igenom på övervåningen så tät måste duken vara varjefall med tanke på att det kom 2 riktigt långvariga skyfall också…

  5. Tomten skriver:

    Men vänta nu lite… Om inte duken släpper igenom nåt vatten åt ena hållet så gör den väl inte det åt andra hållet heller (såvida det inte är gore-tex duk🙂 )

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s