Sälmorgon – Vårt litterära ideal

Jag har idag roat mig med att titta på bloggens statistik via Google Webmaster Tools. Under 2011 hade vi otroliga 25000 besökare, något man har svårt att föreställa sig när man börjar blogga.

Gladast blir vi när någon har läst våra råd om hur man sköter en hjärtsjuk hund. Mest roade blir vi av underliga söksträngar som ”kan man dricka öl innan man äter gröt”.

WordPress och Googles statistik är nästan överens med varandra. Våra inlägg om stickning respektive byggnadsvård är bland de mest sökta. Recept är också populärt, speciellt pastan med kantareller och just nu runt nyår, laktosfri pannacotta.

I topp ligger Att röja en äng, Jens och Annas underbara matresa samt Borstfabriken i Onslunda. De två första är uppenbart populära bland dem som söker en bild på en äng eller grönsaker. Bilden på ängen är tagen med vår lilla kompaktkamera, kanske inte material för ett fotopris, trots detta tydligen lockande för de som söker en bild på en äng mitt i vintern. Det bjuder vi på. Vännerna på ML Borstteknik skulle behöva ta hjälp av någon som kan hjälpa dem att hamna högre hos Google. Att surfarna studsar via oss, det bjuder vi också på.

Över en kopp te tittade vi på varandra idag. Ska bloggen vara till för dem som söker information om ett ämne, eller ska den vara till för det mindre antal som läser oss regelbundet? Det behövdes ingen diskussion, de senare är mycket roligare att skriva för.

När vi startade bloggen hade vi en kort diskussion om vad vi skulle skriva om och vilken stil vi skulle hålla. Vi turas om att skriva utan att ha något speciellt schema, det är helt enkelt den som har ork, lust och inspiration som skriver den dagen.

Vi var överens om att en fråga vi brinner för, djurrätt, är hopplös att argumentera för. De flesta vill inte veta vad som försiggår i djurindustrin och man blottar sig för provocerande påhopp. Vi vet av bitter erfarenhet, det räcker med att välja det vegetariska alternativet i personalmatsalen. Vi har också lärt oss att vårt intresse för blues och världsmusik inte delas av så många andra.

Vi bestämde oss tidigt för att vi kan vara personliga, men aldrig privata. Bloggen handlar väldigt mycket om våra djur och där har vi ett litterärt ideal som vi gärna rekommenderar, Rowena Farre:s bok Sälmorgon.

Rowena Farre (pseduonym) bodde som barn tillsammans med sin moster i västra Skottland vid havet i en ensligt belägen stuga på 1930-talet. Vintrarna var hårda, hade det snöat kom de ingenstans och de hade väldigt lite ljus i stugan. En stor del av boken handlar om tama och vilda djur som de tog hand om, bl.a. en säl som blev mer eller mindre tam. Boken håller en väldigt trevlig ton och talar om djuren som individer. Den kom ut 1957, min mamma läste den som ung kvinna och gav den till mig när jag var i bokslukaråldern. Jag har läst om den flera gånger. Dess popularitet verkar inte upphöra, Amazon har nytryckningar till salu.

På senaste tiden har vi haft en besöksexplosion, trots att vi inte har varit så flitiga med att publicera. Vi förstår inte riktigt vad det är som föranleder detta, möjligen jullov.

Utan att göra några anspråk på att nå upp till Rowena Farre:s varma tonfall kan vi ändå säga att det är i den riktningen vi strävar. Tack alla ni som besöker oss, vi ska fortsätta att anstränga oss!

Detta inlägg publicerades i Livet på landet. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Sälmorgon – Vårt litterära ideal

  1. catdogs skriver:

    Att belysa och diskutera vad vi utsätter djuren för,
    är så oerhört viktigt.
    Minns ett fruktansvärt reportage om djurtransporter,
    omöjligt att förtränga.
    Om jag åt lite kött innan det,
    så äter jag nu ännu mindre.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s