Mitt liv som Muffin

Om man är minst i flocken är det svårt att hävda sin ställning som Katt Nummer Ett. Det kan vara en strategiskt bra idé att hänga ihop med den är som störst i flocken (Tage), att rent fysiskt placera sig högre upp än alla andra (på toppen av ställningarna för störbönor) eller att hålla till bland de riktigt värdefulla sakerna som finns i huset (Annas garnförråd).

När jag tittade ut genom fönstret i morse trodde jag först att det var en kattuggla som landat på bönställningen (det har hänt tidigare). Men det var Muffin som satt där, nöjd och belåten med att faktiskt kunna se ned på de andra katterna.

Annonser

Om Anna

Stickar, samlar på garn, tittar på fåglar, läser och lyssnar på musik (mest Bob Dylan och gamla blues-farbröder). Min garnsamling är enorm (jag överdriver inte, jag har verkligen mer garn än det ryms i en normalstor garnbutik). Kan baka bröd och kakor men inte laga mat. Tycker om alla sorters växter, men ogillar trädgårdsarbete. Vegetarian sedan mer än 30 år. Humanist på villovägar, jobbar numera i IT-branschen.
Det här inlägget postades i Djur, Hundar, Katter, Livet på landet och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s