Har garn ett bäst före-datum?

gnarled oak okgnarled oakJag känner stickare som skaffar garn till ett projekt i taget. De köper sällan garn utan att veta exakt vad de ska sticka, och de fyller inte sitt hem med garnlådor och garnkassar. Sådan är inte jag. Jag köper garn utan att ha en aning om vad jag ska göra med det. Idéerna kommer först senare när jag bekantat mej med garnet och skaffat mej en uppfattning om vad det passar bäst till – och det kan dröja länge. Ibland väldigt länge. 

Vid senaste förrådsstädningen grävde jag riktigt djupt i en av mina stora garnkorgar, och då upptäckte jag några plastpåsar med garner som jag köpte hösten 1986 när jag var student i Uppsala! Det är nästan 28 år sedan!

I en av påsarna fanns något som förmodligen grävde ett stort hål i studiemedlet då på 80-talet: N°4 från Bergere du Nord i en vacker buteljgrön färg (svår att fånga på bild och i verkligheten mycket mörkare än på mina foton). Jag var så rädd om det garnet att det aldrig blev av att jag stickade något, och så blev det bara liggande i alla dessa år. Nu kom jag direkt på vad jag ville göra och på bara en vecka stickade jag en Gnarled Oak Cardigan. Det var ett snabbt och avkopplande projekt, och bården av eklöv var jätterolig. Jag använder den ofta och är så nöjd med allt, inklusive de plastiga 70-talsknapparna.

Garnet kändes strävt och torrt att sticka med, nästan skört, men när jag tvättade koftan blev det mjukt ulligt igen. Kan den torra och sköra känslan bero på tidens tand eller är det bara så att jag sällan stickar med den här typen av processat och industrifärgat ullgarn? Ska man kanske undvika att lagra ett sådant här garn alltför länge innan man stickar något av det?

I en annan påse hittade jag drygt ett kilo ljusgrått Bergå Sport, ett klassiskt och outslitligt ullgarn av bästa kvalitet. Det ska bli en kofta så småningom, men först behöver det tvättas. Till skillnad från N°4 innehåller det ofärgade Bergå-garnet fortfarande mycket lanolin som fått en något härsken doft. Det här garnet känns varken torrt eller skört och kan säkert lagras ett tag till utan att ta skada.

I samma korg fanns också garner som känns omoderna och omöjliga att göra något vettigt av: Mohair i typiska 80-talsfärger och kortlivade modegarner med mycket syntet i. Ur min synpunkt har deras bäst före-datum passerat för länge sedan medan ullgarnerna fortfarande känns användbara.

Garner har sannolikt ett bäst före-datum, och naturfibrer åldras även om det tar olika lång tid för olika material. Jag gissar att lin och silke håller sej fint länge medan ull åldras snabbare, men jag vet inte så mycket om andra naturfibrer. Har du någon gång stickat med ett gammalt garn? Kan man skjuta fram garnernas bäst före-datum genom att förvara dom på rätt sätt? Hur bör man tvätta ett äldre garn för att det ska få tillbaka sin lyster och mjukhet?

Om Anna

Stickar, samlar på garn, tittar på fåglar, läser och lyssnar på musik (mest Bob Dylan och gamla blues-farbröder). Min garnsamling är enorm (jag överdriver inte, jag har verkligen mer garn än det ryms i en normalstor garnbutik). Kan baka bröd och kakor men inte laga mat. Tycker om alla sorters växter, men ogillar trädgårdsarbete. Vegetarian sedan mer än 30 år. Humanist på villovägar, jobbar numera i IT-branschen.
Det här inlägget postades i Garn, Stickning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s