Jag har fått ett nytt intresse som jag utövar på helger och kvällar, nämligen att gräva köksland.
Allt började med att jag ringde maskinstationen.
– Kan ni hjälpa oss att plöja upp ett land nedanför vår padock?
– Visst, svarade Jonas, hur stort ska det vara?
– Lite mindre än Ingas.
– Men hennes är gigantiskt, sade Jonas häpet, ni får märka ut det.
Till saken hör att Inga är över 85 och dubbelvikt. Det hindrar henne inte från att pyssla om minst 600 kvm.
Efter plöjning vidtar byggande av odlingsbäddar. Först lyfts alla gräskokor upp med grepen. För att muntra upp mig sjunger jag på den gamla schlagern ”Grepen av Luxemburg”: Var finns den? Min grepe utav Luxemburg, var finns den? Den som är svart och hård och sen… finns det ingen fortsättning på visan, bara på resten av kökslandet.
När gräskokorna är borta krafsar jag undan jord med fyllhammaren. Den är omdöpt till Fyllhammer of the Gods*. Det kan passa bra eftersom det är uppenbart att familjen Hedenhös bott på platsen.
Mitt i allt grävandet hittade jag en stor sten, vilken väckte Annas intresse. En fd arkeolog ser omedelbart om en sten inte bara råkat hamna där den ligger. Inom arkeologi finns det Chefsarkeologer, det är dom med minst filosofie magisterexamen och så finns det Grävsluskar, det är de vars muskler är mer eftertraktade än deras hjärnor. En annan har ju varit med på utgrävningar så det var bara att greppa Fyllhammer of the Gods och krafsa undan jord. Mycket riktigt dök det upp några andra stenar av ungefär samma storlek utlagda i en ring som bara inte kunde ha hamnat där av en slump.
Det utmärkande för Grävsluskar är att de är fulla av hypoteser fast deras något mer ödmjuka kunskap och erfarenhet inte lägger någon grund för dessa hypoteser. Bland Grävsluskar i allmänhet är hypotesen ”rituell offersten” väldigt populär, men här gissades det vilt på eldstad eller gravplats. Den första hypotesen föll på avsaknaden av kolrester vilket Chefsarkeologen snabbt kunde konstatera med hjälp av grävsleven. Teorin om Gravplats avfärdades också.
Fornlämningar ska lämnas som de är, så stenar och jord lades tillbaka där vi hittade dem och Grävslusken fick order om att koncentrera sej på kökslandet.
Nästa steg i odlingsbädden är en botten av ris, sedan läggs gräskokorna tillbaka upp och ned, färskt gräs och ogräs, gödsel, trädgårdskompost, matkompost, köpejord och ursprungsjord. Allt som behövs är 8 timmar av hårt slit, sedan har man en odlingsbädd som i princip är en slags kompost.
Hårt arbete gör inte bara att man bränner fett och brister ut i schlagersånger, man kan även dikta.
Ekobondens lott är hård
Komposten glänser och glimmar
Alla sover i enslig gård
djupt under midnattstimma
Isa vandrar sin tysta ban
Ekobonden svettas som fan
Inte ens hunden är vaken
Vad gör man inte för grönsaken?
Att anlägga köksträdgårdar är lite som att skotta snö, fast utan snö. Eller som att anlägga en brygga, fast med jord.
*Fyllhammer of the Gods syftar på boken Hammer of the Gods som handlar om Led Zeppelins vilda turnéliv på 70-talet. Det mesta av materialet är hämtat från intervjuer med deras road manager Richard Cole som inte längre är så populär hos bandet. Titeln Hammer of the Gods syftar på låten Immigrant Song vars text handlar om vikingar. I alla fall är en fyllhammare ett fantastiskt verktyg för den som har ambitionen att bli en levande traktor.
Annes Hus 