Dogged around

Hej alla mina fans därute, det är jag Tage som skriver idag (dikterat för min spökskrivare).

Som hund vill man gärna vara social och bidra med sin närvaro i flocken. Det är inte så lätt alla gånger, ibland är det så illa att det engelska uttrycket dogged around är det enda som kan beskriva det.

Allt jag ville var att vara nära Jens. Han hade en svår stund idag på eftermiddagen när han satte upp takpanel. Han började med att sucka, stöna och pusta och säga oj oj oj. Själv började jag med att undersöka lite nymålad takpanel genom att gå på den med mina höstsmutsiga tassar.

Tror ni Jens blev tacksam? Nej, den sura människan börjar omedelbart säga nej och du kan lägga dig där, pekandes på en plats som verkligen inte var bra för en hund. Vad gör väl det om det är lite tassavtryck i taket? Han kan bara förklara det med att jag är en Spider Spaniel som kan gå i tak. Lite fantasi måste man kräva även av de värsta torrbollarna.

När han vände ryggen till hittade jag lite annan nymålad takpanel. Den hade han inte sagt något om. Där la jag mig tillrätta för att vara nära men ändå ur vägen. Tror ni att han visade minsta tacksamhet för min omtänksamhet? Nej den sura människan satte igång igen med att säga nej och peka på en hård och ogästvänlig plats som tydligen skulle duga åt en hund.

För att vara ur vägen gick jag iväg till skålen med kattmat. Nu hör jag en duns när Jens slänger sina verktyg och kommer rusande. Jag hade inte ens börjat äta, bara luktat lite. Ändå kördes jag bryskt tillbaka in i förrådet.

Nu la jag mig vid hans fötter, normalt brukar han gilla det. Men det visade sig att han skulle dra stegar fram och tillbaka precis där jag valt att vila mig. Svårt att få någon lugn och ro när man är utsatt för ett sådant beteende.

Nåja, jag är inte långsint utan låg där tålmodigt och lyssnade på hans muttrande, svordomar och suckar. Om han nu inte gillar att sätta upp takpanel, varför gör han det då?

Men sen gick vi och fikade, jag och Tekla delade ett par mackor med honom och så lekte vi busleken i trädgården. Så till slut blev det en rätt bra eftermiddag i alla fall.

Jag Tage, min namnsdag

Jag minns det som om det var i förrgår och det var det ju också. Jag Tage njöt i stora drag av min namnsdag. Först sov jag tillsammans med Jens tills klockan ringde klockan 6. Anna var redan uppe och Jens steg sedan upp med trötta steg. Jag Tage valde däremot att ligga kvar i sängen.

Sedan gick vi i skogen tillsammans med Katt Muffin som för omväxlings skulle inte slarvade bort sig på vägen. Sedan åt jag i min matskål. Sedan drack jag en massa vatten och lät det droppa ur mina mungipor. Sedan skulle Jens iväg och jobba och det hjälpte inte att titta på honom med bedjande blick, han åkte iväg i alla fall.

Jag låg och sov hela dagen och hann även med att släppa ett par fjärtar. När Jens kom hem blev jag jätteglad, så glad att jag stal Annas gymnastiksko och gömde i trädgården. Jens jagade mig och då smet jag in och stal hans handske. Det var det bästa med hela dagen. Ingen chans att han skulle fånga in mig.

Sedan sov jag och Jens på soffan och sedan gick jag och Jens och Tekla och mötte Anna när hon kom på sin cykel. Sedan åt jag mat i min matskål, smakade ungefär som frukosten och såg misstänkt likt ut. När Jens och Anna ätit upp sin mat fick jag lite pasta och grönsaker.

På kvällen gick vi först ut på vägen och mötte Muffin, sedan gick vi hem med henne och så till slut blev det kvällspromenad. Sedan fick vi linfröolja och Dentastick och så gick vi och la oss efter att jag hade kört bort Moses ur sängen. Någon ordning får det vara, man kan inte ha vilka djur som helst i en säng.

Vad mer kan man önska sig av en namnsdag?