Viktor Frankl: Livet måste ha mening

Tänk dig att du spärrades in i ett koncentrationsläger. Du vet inte var din fru eller familj är. Efter kriget får du reda på att alla i din familj är döda utom en syster som lyckats fly till Australien.

Möjligen skulle du fråga dig vad meningen med livet är och om du vore religiös skulle du fråga dig om Gud fanns och i så fall hur han kunde låta detta hända. Precis detta hände Viktor Frankl, den tredje och minst kända av psykologins främsta pionjärer Freud, Jung och Frankl.

Frankl skrev efter kriget en av 1900-talets mest inspirerande böcker; Livet måste ha mening.

När jag träffar människor som går igenom eller just har gått igenom en extra svår period i livet, brukar jag rekommendera den boken till dem.

Livet måste ha mening börjar med Frankls berättelse om sin tid i olika koncentrationsläger. Det är en osentimental och delvis mycket överraskande skildring. Att Frankl skildrar sin upplevelser utan självömkan gör berättelsen om koncentrationslägrens brutalitet ännu hemskare.

Två avsnitt som jag fastnat för är dels en där han berättar om hur han av ett SS-befäl kommenderas att marschera i första ledet när fångarna ska gå till arbetet. SS-befälet som känner till att Frankl är en av Wiens mest framgångsrika psykiatriker går bredvid honom rådfrågar honom om bekymmer i sitt liv. Frankl svarar och försöker hjälpa SS-befälet.

Ett annat avsnitt är ett där Frankl kommenterar det berömda fotot ovan som man som ovan betraktare tror föreställer det ultimata lidandet. Frankl förklarar att fotot föreställer fångar som med barackchefens hjälp lyckats bli sjukskrivna och slippa det hårda slavarbetet. Frankl menar att relativt sätt har de det bättre än de som skickats ut på slavarbete och att saker inte alltid är vad man först tror. Han menar dock inte på något sätt att de har det bra.

Upplevelserna i koncentrationslägret fick honom att dra slutsatsen att det bara finns två sorters människor, de anständiga och de utan principer.

I andra halvan av boken utvecklar han sin egen terapimetod, logosterapin och sin syn på religion. De psykologiska resonemangen är ett steg för teoretiska för mig och synen på religion och livets mening lättare att följa.

En rabbin kommer till Frankl, han har förlorat tron på livet och sin Gud. Alla i rabbinens familj har dödats av nazisterna utom hans dotter. Vad är meningen med livet?

Frankl övertygar rabbinen om att meningen med hans liv är att han ska fortsätta att leva för att ta hand om sin dotter och hjälpa henne till ett gott liv.

Detta är essensensen i Frankls resonemang. Han menar att vi förhåller oss till Gud som en myra till en älg. Lika lite som myran kan uppfatta älgen eller förstå vad den gör, lika lite kan vi uppfatta Gud eller förstå Guds avsikter.

För att inte bli galna eller uppgivna måste vi själva skapa en mening med våra liv. Frankl menar att när vi skapar meningen med våra liv ska vi söka i kärleken till våra närmaste. Att ta hand om och bry sig om andra skapar mening med våra liv. Det finns minst en mening med livet för oss alla och den meningen är inte den samma som för nästa person.

Jag tycker att Frankls tanke är oerhört vacker och att den har hjälpt mig att grubbla mindre och göra mera. Du behöver inte ens grubbla över livets mening för att få stor behållning av Frankls bok. Min gissning är att den kan inspirera alla människor till att titta på dem som man har närmast sig och inse att det är där man kan finna meningen med livet.

Gör som över 9 miljoner andra människor har gjort, skaffa Viktor Frankls bok Livet måste ha mening! Kärleken besegrar allt.

Anledning till att jag kom att skriva om detta ämne var att jag hörde påannonsen till ett P1-program som skulle handla om 90-plussare och vad de kunde finna för mening med livet. Jag har aldrig hört något fånigare. Har man passerat 90 med förståndet i behåll har man de allra bästa möjligheter att inse vad meningen med livet är. Är man däremot 20 eller 30, vad begriper man då? Inte mycket.